av Leif Erlingsson
2008-05-10
Tidigare publicerad på lege.net.
(Du som normalt enbart får nyheter från DN, SvD, SVT, SR o.s.v. uppmanas börja här: “Vad massmedia kanske låter oss få veta om 30 år om attackerna den 11 september 2001” och läs sedan även om vårt politiska styresskick, som just nu synes vara Lögnokrati.)
Jag har nyligen prioriterat upp hur viktigt jag själv känner det är att motverka manipulativa religioner i det större perspektivet, då detta är en pedagogiskt utmärkt inkörsport att förklara hur vi alla manipuleras. Jag insåg själv att vi manipuleras då jag genom eget politiskt engagemang i USA:s presidentval 2004 hade kännedom om valfusket i detsamma och först försökte intressera svenska massmedia att skriva om det, och sedan, när detta inte gick, själv skrev om det. Trots att jag erbjöd artikeln gratis blev varken min eller någon annan artikel i ämnet någonsin publicerad av någon större svensk tidning. Se vidare “Det andra valfiaskot och den pinsamma tystnaden” (Leif Erlingsson, 2005-01-16). Senare har jag gjort samma erfarenhet angående attackerna den 11 september 2001, där alla som har försökt – även jag – har misslyckats att få in seriösa artiklar i större svenska tidningar.
Min vän Hesham Bahari med det svenska förlaget Alhambra är mig veterligen det enda svenska förlag som ger ut svenska översättningar av litteratur i ämnet 11 september attackerna från annat perspektiv än ‘majoritetsverklighetens’/lögnokratins. Alhambra ger i sommar ut teologiprofessor David Ray Griffins verk “911 Contradictions: an Open Letter to the Congress and the Media” på svenska. Senare kommer även den uppdaterade “The New Pearl Harbor” ut. David Ray Griffin har skrivit flera viktiga böcker som i stor detalj avslöjar hur man sopat verkligheten under mattan i de officiella så kallade utredningarna. Då denna saga om 11 septemberterroristerna är vad man bygger hela vår nuvarande terrorist-jagande värld på, så anser jag och många med mig att det är av största vikt att slå hål på denna myt. Tidigare har Alhambra gett ut CIA och 11 september av Andreas von Bülow samt Bushs okända värld och Gåtorna kring den 11 september av Eric Laurent.
Just den teologiska kopplingen i 11 september-myten är, menar jag, ytterst intressant. I bloggartikeln Levande människor är vårt hopp (2006-04-02) introducerar jag ett tal av David Ray Griffin så här:
”Lyssna speciellt på Dr. David Ray Griffin om hur historien om 11 september 2001 fungerar som en gemensam berättelse eller myt för vårt västerländska samhälle efter detta datum. Det teologen David Ray Griffin beskriver i termer av en gemensam myt med nästan religiösa övertoner – som inte får ifrågasättas utan endast ska accepteras utan bevis, liksom andra religiösa trossatser, där ifrågasättanden bemöts med tystnad, liksom religiösa ifrågasättanden brukar hanteras – detta kan förstås även beskrivas i psykologiska termer.”
På samma länk:
”I en artikel i Asia Times den 8 juli 2004 förklarar den kanadensiske psykologen Dr. Daniel Burston att det sociala fantasisystemet blir en källa till tröst och trygghet för en person som är en del av det, formande ett känslomässigt stödnätverk som förser dess medlemmar med en falsk känsla av legitimitet. Trots att systemen mänskligt att döma är fundamentalt i strid med våra grundläggande existentiella och mänskliga behov (“fundamentally at odds with our basic existential and human needs”). Trots att systemet, mänskligt att döma BORDE generera intern konflikt. Men det gör det inte. Istället deltar och delar systemets medlemmar i rationaliseringen och får den på så sätt att framstå som ‘realistisk’ för medlemmarna i en sådan grupp. Och formar därigenom det redan omnämnda känslomässiga stödnätverket.”
[ Källa: "U.S.: Patriotic Pride and Fear", Ritt Goldstein, Asia Times, Tue July 8, 2004. ]
Jag har själv egen erfarenhet av att ha fångats i grupptänkande:
”Tyvärr hade jag låtit mig fångas i religiösa illusioner hösten 1988. Våren 2004 hade jag åter befriat mig från dessa. Att detta lyckades måste jag faktiskt tacka religionens ledare för. De skapade nämligen den omöjliga paradox inom grupptänkandet, som för mig öppnade en liten glipa att öppet ta emot vetande trots att trossatserna stod ivägen. Detta är normalt inte möjligt för den som är medlem av ett grupptänkande, då informationer och källor som inte är kompatibla med grupptänkandet a priori saknar trovärdighet.” (Leif Erlingsson, “Rädsla eller kärlek?“, 2008-04-27.)
Just rundgångstänkande/loop-tänkande/självbekräftande tankesystem är mycket vanliga. Jag behandlar dessa i vår västerländska kultur i texten “Nymedeltid“, där jag bl.a. citerar Jan Guillou:
“Inte sen korstågstiden för 800 år sen har Europa genomgått en sådan hjärntvätt, också då försvarades massmord med att araber egentligen inte var människor, varför kristendomen inte utgjorde hinder för slakten.“
Inte bara religiösa, utan även politiska och journalistiska självbekräftande tankesystem låser inne tanken. Jag träffade den kände engelske journalisten Robert Fisk i Stockholm för ett år sedan, när han presenterade sin bok “Det stora kriget för mänskligheten: kampen om mellanöstern” – se min artikel “Det stora kriget för mänskligheten: kampen mot förnuftet“. Robert Fisk sa bl.a.
“we have some dream bubble, in which a narrative is set up by our presidents and our prime ministers and our generals and our journalists of course.” — Robert Fisk, ABF Stockholm, 2007-05-10.
Vi lever alltså, hävdar jag, i olika tankebubblor/ verklighetsbubblor/ självbekräftande tankesystem/ loop-tänkanden /rundgångstänkanden, även om vi inte är medlemmar av någon viss religiös d:o. Journalisten Maria-Pia Boëthius upptäckte själv för några år sedan sin egen indoktrinering, och skrev “Mediatan” om hur man som journalist låser in sig själv i ett självbekräftande tankesystem. Indoktrineringsprocessen är allmänmänsklig, och inte specifik för någon viss religion eller ideologi. Den är bara lättare att upptäcka för den som tar sig ur ett sådant mer begränsat tankesystem.
Tankeförstoppningen som hindrar människor att se ut ur sina egna rundgångstänkanden/loop-tänkanden/självbekräftande tankesystem oroar mig. Säkert har jag fortfarande egna låsningar som gör det svårare för mig själv att förstå andras synpunkter, men i ännu högre grad känner jag mig hindrad av andras tankeförstoppning när jag försöker kommunicera och göra mig förstådd. Kanske världen behöver en ny berättelse, en myt som INTE begränsar?
Kanske Inanna myten kan användas? Jag läste för några dagar sedan boken “Inanna: himlens och jordens drottning; Hennes sånger och myter från Sumer”, om denna Inanna myt, som är äldre än gamla testamentet, judendom, kristendom, islam, etc. Myten tar bl.a. upp att intelligens bryter symmetrin. (Diane Wolkstein & Samuel Noah Kramer: Inanna: himlens och jordens drottning; Hennes sånger och myter från Sumer, I tolkning av Gunilla Hultgren, Trevi förlag Stockholm 1995, ISBN 91 7161 142 8.) Den för-bibliska Inanna myten med sin skapelseberättelse och moral om öppenhet och informationstransparens anknyter bättre till ett öppet samhälle än gamla testamentets moralbegrepp att konspirera/hålla information hemlig mot icke-troende/icke-medlemmar/icke-invigda.
För den som eventuellt inte noterat detta, ”Med George W Bush fördes landets [Förenta Staternas] maktpolitiska fokus till bibelbältet i den djupa södern. Religionen blev politik. Laurent noterar att Vita husets personal deltar i dagliga bibelstudiegrupper. Han kallar presidentresidenset ett “stort bönehus”.” (Eric Laurent, Bushs okända värld.)
Läs även “Lögnokrati“, som jag lägger ut samtidigt.
Leif Erlingsson
2008-05-10