av Leif Erlingsson
2006-09-06

Tidigare publicerad på lege.net.  Denna text ligger här i artikelarkivet mest av “historiearkeologiska skäl”.  Av samma sorts skäl ligger även kommentarerna den fick vid den ursprungliga publiceringen med, efter huvudtexten.  Se även “Sju timmar i september: Klockan som stoppade lögnen” av Barbara Honegger, M.S.
   

Med personligt tillstånd från Barbara Honegger, M.S. (Senior Military Affairs Journalist at the Naval Postgraduate School (1995-present), the Navy’s advanced science, technology and national security affairs university), erfaren “whistleblower”, har jag i dag glädjen att här på bloggen kunna publicera

Klicka THE PENTAGON ATTACK PAPERS för hennes appendix och hennes bakgrund i att avslöja tidigare korruption (October Surprise mm.).  Undertiteln till detta appendix förstås utifrån detta citat ur texten: “Multiple standard-issue, battery-operated wall clocks on the walls of the area of the Pentagon attacked on 9/11-including one in the heliport just outside the west face-were stopped between 9:31 and 9:32-1/2 by a violent event“, d.v.s. klockor stannade av någon våldsam händelse ett antal minuter INNAN “flight 77″ enligt den officiella täckmantelns olika tidsangivelser kraschade.  För den som är intresserad av den verkliga historien kan det vara spännande att försöka förstå varför den officiella historien inte har råd att acceptera det uppenbara klockslaget 9:31 – 9:32.

Boken där detta appendix ingår ges ut av The Disinformation Company.  Boken är alltså Jim Marrs The Terror Conspiracy (länk till Amazon.com).
   

John Pilger i slagkraftig rapport om “kriget mot terrorn”

För den som är intresserad av den verkliga historien och av de verkliga nyheterna – inte den som publiceras i DN, Expressen, SVT, SR o.s.v. alltså – så rekommenderas en slagkraftig “special report” om “kriget mot terrorn” av prisvinnande journalisten John Pilger,

som visar effektivt varför världen egentligen befinner sig i krig, den här gången.

Och för den som har råkat förirra sig in i den senaste officiella propagandan om ett nytt Al Qaeda band så rekommenderas den här artikeln, som reder ut dumheterna. [Länken går till en artikel om CIA-propaganda kring Al Qaeda.]  Men börja med de tidigare länkarna, och slösa inte mer tid på att läsa propaganda från våra vanliga nyhetskanaler!  Massor av människor och journalister kan berätta om konsekvent bortval av vissa nyheter och/eller konsekvent vinkling (“spin”) av vissa kategorier nyheter.  D.v.s., efter att de har gått i pension…

Jag kommer själv här på bloggen att publicera en artikel med c:a 150 timmars research bakom skriven av tre personer, där jag själv är en av dem, som nu SvD Brännpunkt, DN Debatt, DN Kultur, DN Kulturdebatt, Aftonbladet och Expressen har tackat nej till.  Men för att ö.h.t. få den publicerad på papper så har vi även erbjudit den till en liten tidning på vänsterkanten, Flamman, som har tagit in den i förkortad version, vad jag förstår i morgondagens utgåva.  När den kommit ut där kommer den sedan att spridas även på andra sätt, Flammans upplaga och målgrupp lär knappast påverka svensk opinion.  Det är inte bristande kvalité eller research som orsakar att artiklar inte tas in, nuförtiden.  Jag skulle snarare tro att sanningen ligger närmare motsatsen.  Hafsigt skrivna artiklar byggda på tyckanden som inte hotar den rådande ordningen är det ingen brist på.  Men artiklar och reportage som hotar det svenska skriptet / inte stämmer med den vanliga propagandan tycks man mena skulle bli alltför förvirrande för en svensk publik.  Som med Pilgers ovan.  (Se det!  [Video.])  (Se gärna hur det EGENTLIGEN går till bakom kulisserna också, Spin  (“Using the 1992 presidential election as his springboard, documentary filmmaker Brian Springer captures the behind-the-scenes maneuverings …“)  (Ibland tänker jag att man kommer närmast verkligheten genom att alltid förutsätta att verkligheten antagligen är motsatsen till vad som sägs.  Om “det ska bli bättre för de äldre”, så tänker jag att de har kommit på ett sätt att göra det sämre för dem, o.s.v..  Det tycks stämma 9 gånger av 10.  Fast man får förstås inte förutsätta att det alltid är fallet, man måste alltid ha en beredskap för undantaget….)

Tyvärr tycks det alltför ofta som om våra medier har en agenda, att de vill måla en bild.  Det finns undantag, ibland lyser det igenom klarspråk – som då ironiskt nog blir attackerat som om det skulle vara detta som var vinklat.  Exempel på klarspråk: Sverige bockar och bugar i SvD 2006-08-28 av historikern, kulturskribenten Åsa Linderborg och författaren Erik Wijk.  Dessa två är förstås favorithatobjekt för dem som föredrar att leva i sin lögn.  (Jag köpte förresten ett par ex. av Linderborgs och Wijks bok “Det är rätt att göra motstånd.  Kriget och terrorn från Bush till Bodström” direkt av Erik redan den 23 augusti, då vi stötte ihop på ett möte.  Rekommenderas mycket varmt.)

Rekommenderad länk: Inför femårsminnet: Största efterlevandegruppen tror regeringen inblandad  (“Representative Of Largest 9/11 Families Group Says Government Complicit In Attack“).
   

Dahr Jamails intervju med f.d. CIA-analytikern och veteranen Ray McGovern

En annan nyhet som knappast kommer i DN, SvD, Expressen, SVT, SR o.s.v. är Dahr Jamails intervju med f.d. CIA-analytikern och veteranen Ray McGovern nyligen, i 3 delar: del 1, del 2, del 3.  McGovern har även varit med om att bilda “Veteran Intelligence Professionals for Sanity” (VIPS), alltså ungefär “veteran-underrättelsefolk för mental hälsa”.  Det kan behövas, med tanke på vad de vet.  Och hur lite vi andra vet, så att vanligt folk inte ens tror på sanningen, om man berättar den.  “Tack” vare medias bortval av nyheter.  Bara ett litet utdrag ur intervjun, för att belysa Israellobbyns oerhörda makt över USA och i Mellanöstern:

    RM: <…> No one has more power than the Israeli lobby.  We know the study that professors John Mearsheimer and Stephen Walt did was criticized, as they predicted, as being anti-Semitic.  But they didn’t tell half of the story.  They omitted, for example, the USS Liberty.  Let me tell you about the USS Liberty.  It was off the coast of Israel during the 1967 war.  It was an intelligence collection ship.  The Israelis knew what it was.  The ship had a great big American flag flying on top of it.  On the 8th of June, three days into the war, Israeli fighter bombers reconnoitered the ship and then came back an hour later and did their damnedest to sink it.  Not only that, but torpedo boats participated in this, knowing that it was a US ship.  34 US sailors were killed, 171 US sailors were severely wounded.  The ship limped back on its own power into Malta.
       
    In the midst of all this, during the engagement, the commander of the 6th Fleet, having been apprised of what was going on, immediately ordered fighter bombers to do battle with whoever was attacking the USS Liberty.  Guess what happened?  They were called back halfway.  They were called back halfway.  By whom?  By President Lyndon Johnson and by Defense Secretary Robert MacNamara.
         
    When the sailors who survived got off that ship, they were allowed to sleep one night.  The first thing the next morning, they were told they would be court-martialed if they ever mentioned that Israel had deliberately tried to sink their ship.  They were sworn to secrecy.  And that secrecy held for about 20 years, but now the story is out.  The navy lawyers who were cajoled into suppressing the real story have come out and told exactly what the story was.
       
    Why do I mention all this?
       
    Among other things, Admiral [Thomas Hinman] Moorer, who had been chairman of the US Joint Chiefs of Staff, did his own investigation and came up with the fact that the Israelis did this.
       
    Now, Congress suppressed this information, our press suppressed this information, so what effect did this have on the Israelis?  I think the Israelis concluded that this was pretty good – that they could literally get away with murder.  They could literally get away with murder, and the US government would not criticize Israel even if they killed 34 US soldiers and wounded 171.  That was 1967.
       
    Since then, the Israeli lobby in this country has become even more powerful.  And the money they disperse to various candidates, congressman and senators has become even more grandiose, and it’s not possible to discuss this or get politicians to be honest about this sort of thing.  So what do we have to do?  I think we just have to plug away at the media and do alternative media, studies and articles and point out that this is precisely what George Washington warned against and that Israeli interests are not the same as ours.  That the neo-cons have great difficulty distinguishing what they perceive to be Israeli interests and those of the US and we have to adopt a more balanced policy.
       
    I’ll conclude by pointing out that over the last several decades, US policy has been very consistent in the Middle East.  Two major objectives:  1. To secure the safe provision of oil and natural gas;  2. To secure the state of Israel within secure and internationally recognized borders.
       
    Now, in a sense, George W. Bush’s policy is consonant with those two aims.  The only difference is that he thought it was OK to start a war of aggression to achieve those aims.  And that’s a little different, I would suggest.  What we have now is a policy that was adopted at the very first meeting of the National Security Council (NSC), on the 30th of January, 2001, well before 9/11.  That was a meeting in which two things happened.  Number one, the president said: “This honest broker business in the Middle East, this attempt to mediate between the two and adopt some sort of even-handed policy – that’s for the birds.  We’re jettisoning that.  We’ll tilt towards Israel.  Who knows this fellow Sharon?”  Colin Powell, Secretary of State, raises his hand, “Yeah, I know him.”  Bush says, “Well, I think we’ll just let him cope with the Palestinians the way he wants to.  Sometimes a show of force can do a lot of good.”
       
    How do we know all this?  We know all this because Paul O’Neill, the secretary of the treasury, was there.  He was aghast, and he looked at Powell and described Powell as “startled.”  This is the first time Powell knew about this.  So he gently, in his manner, remonstrated and said, “Mr. President, that would give Ariel Sharon a free hand.”  Bush responded, “That’s all right, let’s see what happens.”
       
    Well we know what happened.  Ariel Sharon did have a free hand, and most people forget that he didn’t wait 24 hours after 9/11 before sending his US-built tanks into the West Bank and wreaking havoc there.

Ovanstående är svårt att förklara, för den som försöker argumentera att “konspirationer inte kan hållas hemliga”.  I verkligheten är “våra fria medier” de som är allra bäst på att hemlighålla.  Har man inte fattat det, har man inte fattat någonting alls.

Men angående just 11 september, ovan såg vi att redan FÖRE 11 september gav Bush Israel i princip fria händer, och MINDRE ÄN 24 TIMMAR EFTER 11 september körde Israels stridsvagnar in i Västbanken.  Är det någon som på allvar tror att Israel inte visste vad som skulle hända i New York?  Är det någon som tror att de inte “hjälpte till”?

Och vilka här i vårt eget land tjänar på krig?  Finns det någon här hemma som har intresse av att detta tystas ned i pressen?  Om den frågan kan tänkas besvaras jakande, varför överhuvudtaget tro på att vanliga medier ger en rimlig bevakning av dessa frågor?  (Jag kommer givetvis att revidera denna inställning i det ögonblick svenska media slutar välja bort viktiga aspekter av verkligheten och grovt manipulera och rent-ut ljuga om andra – det senare förekommer också.)

Leif Erlingsson
2006-09-06
   

Kommentarer:
   

Kunde inte låta bli att posta denna länk till en artikel om resultatet av en opinionsundersökning i Israel som visar att Israelerna har STÖRRE förtroende för Hizbullah-ledaren Hassan Nasrallah och vad han säger än FÖR DERAS EGNA LEDARE.  Detta antyder hur långt det går, för ett land som skamlöst söker manipulera den egna befolkningen: Man har större förtroende för fienden än för – ja, vad ska man kalla ledare man inte litar på?…. Detta borde bli till varnagel för alla som söker manipulera oss tänkande och kännande MEDMÄNNISKOR: Poll: Israelis believed Nasrallah over Peretz

#1 Leif Erlingsson (Link) 2006-09-07 03:51
   

Detta är fullständigt enastående intressant, Leif!
Jag hoppas att hon inte misstycker att jag länkar till dig — och så en undran till: så viktigt som detta är, tycker du att jag ska ägna några timmar åt att översätta det? Det är ju trots allt mitt jobb…
/Mikael

#2 Mikael Wälivaara (Link) 2006-09-08 20:54
   

Tack! Ang. översättning så tycker jag att du själv ska fråga Barbara. Jag har mejlat dig hennes epost adress.

#2.1 Leif Erlingsson (Link) 2006-09-08 22:20
   

Se även “Sju timmar i september: Klockan som stoppade lögnen” av Barbara Honegger, M.S.