av Leif Erlingsson
2007-04-14
Tidigare publicerad på lege.net.
Jag läste Kurt Vonneguts Custodians of chaos, från hans memoarer, om hur våra ledare har psykopatiska personligheter – hur de är konstitutionellt oförmögna att ta hänsyn till konsekvenserna av det de gör. Kurt Vonnegut uppmanar oss att läsa “The Mask of Sanity” av Dr Hervey Cleckley, från 1941. [Länken går till en PDF med hela boken, 1.5 MB.]
En tanke jag diskuterade med Mikael Wälivaara är hur själva det politiska systemet, med korta mandatperioder om några år, ju SELEKTERAR på psykopatiskt beteende – att inte ta ansvar för konsekvenser, utan vältra över dessa på nästa i tur. En annat tanke vi diskuterade är att den allt mer skrämmande världsutvecklingen gör att människor medvetet undviker att hålla sig informerade, eftersom det skulle innebära att de måste ta ansvar för det de vet. När dessa två processer samverkar leder det om och om och om igen till koncentrationsläger, massavrättningar, medicinska experiment på utsatta grupper, terrorbombningar, och nu som det verkar, atombombningar på nytt. I efterhand förstår vi vad som hände, men av någon anledning tror vi inte att det ska hända igen.
John Pilger återberättade nyligen i the New Statesman den israeliska journalisten Amira Hass beskrivning av hur när hennes mor Hannah leddes av ett boskapståg till det nazistiska koncentrationslägret vid Bergen-Belsen så “var de sjuka och några var döende”, som hon berättade. “Sedan såg min mamma dessa tyska kvinnor som tittade på fångarna, bara tittade. Denna bild blev mycket formande i min uppväxt, detta avskyvärda ‘tittande från bredvid’.” (John Pilger, “Iran May Be The Greatest Crisis Of Modern Times“, 2007-04-12.) Jag har själv funderat mycket på hur andra svenskar står ut med sig själva när de bara ‘tittar från bredvid’ på det som nu sker mot andra medmänniskor, här hemma och borta. Eftersom jag själv inte gör det, jag måste för att stå ut med mig själv försöka göra något, försöka förstå vad som händer, tolka, och skriva, samt kanske hjälpa någon annan att förstå, och förstås protestera. Nu tror jag svenskar och amerikaner som jag skrev ovan medvetet undviker att hålla sig informerade, just för att smita från ansvar med motiveringen ‘vi visste inte’.
Jag kan avslöja att denna motivering är använd förut. Av tyskarna, efter nazismen…. Efteråt drabbades de av ett skuldkomplex som det tog ett halvt århundrade att bearbeta. ‘Vi visste inte’ håller inte, så enkelt är det. Rev. Martin Luther King sa det väl i “A Time to Break Silence” den 4 april 1967, det tal han troligen blev mördad för: “En tid kommer när tystnad är förräderi”. Vi kan inte skylla på att TV, radio och tidningar inte informerat oss, vi kan inte hävda att vi är välinformerade genom att läsa dessa medier och de böcker dessa rekommenderar oss. Vi behöver vara uppmärksamma på vilka böcker och vilka tankar som endast omnämns i negativa ordalag, och bilda oss våra egna uppfattningar om dessa ämnen genom oberoende studier, genom oberoende medier – både böcker och Internet.
Det finns ännu några mycket små oberoende tidningar i Sverige där man kan läsa sanningen. När du själv har tagit reda på vad som pågår, stöd de tidningar som skriver om detta. Exempelvis Miljömagasinet. Stöd även bokförlag som skriver om vad som pågår. Som Alhambra Förlag. Sedan fler av oss har informerat oss, så får vi prata om vad vi ska göra åt den demokratiska psykopatin och återkommande massmorden i demokratins namn. Innan vi har demokratiserat mänskligheten till utrotning.
Brasklapp: Jag är demokrat, men demokrati får fördenskull inte utrota livet på jorden, vilket blir en trolig konsekvens om nuvarande anti-intellektuella massvansinne får råda.
Leif Erlingsson
2007-04-14