av Leif Erlingsson
2007-02-12

Tidigare publicerad på lege.net.

När jag kom på begreppet “nymedeltid” Googlade jag det genast, för att se om jag var först.  Det var jag inte.  Det blev 4 unika träffar.  Det visade sig att samtliga dessa unika träffar kom från Blogge Bloggelitos regeringsblogg, med starka Kina-influenser.  Det kan inte vara en slump.  Ljuset kommer från öster.  Och som Erling Nilsson frågar sig, Vad kommer efter USA?  Vilket han själv besvarar: ““Jätten i öster” håller på att vakna.”

Självaste Trilaterala kommissionens förste direktör, en av de främsta drivande krafterna bakom dess tillkomst och tillika Jimmy Carters “rådgivare i nationella säkerhetsfrågor” samt arkitekt bakom “The Bear Trap“, den Afghanska fällan, har nu i vittnesmål inför Förenta staternas senat den 1 februari 2007 mycket tydligt förklarat hur farligt rundgångstänkandet är, där slagord används som vore de rationella argument.  [Kopia]  [Orginallänk]

Zbigniew Brzezinski, denne gamle konspiratör bakom al Qaeda (ordet betyder förresten ‘toalett‘), författare av “The Grand Chessboard” om hur USA skulle ta kontrollen över naturresurserna i Asien, nämner i sitt vittesmål mycket allvarliga (“profound”) reservationer mot den förda politiken från ett antal ledande republikaner, inklusive president Gerald Ford.  Brzezinski anser inte att Irak-kriget (långt mindre det förestående Iran-kriget) är försvarbart.  Han vittnar inför Förenta staternas senat att det är en total flopp, historiskt, strategiskt och moraliskt.

Hans vittnesmål tyder på insikt om att krigshetsarna är inne i ‘en loop’, ett självbekräftande system, som de ej kan ta sig ur.

Två gånger nämner han “sloganeering”, att slagord ersätter rationellt resonemang.  Jag har läst att det var så det gick till i Europa inför första världskriget.  I dag förstår jag hur ett ‘skott i Sarajevo‘ kan sätta en värld i brand.  Han nämner även de svart-vita vanföreställningar om ont och gott (Manichean delusions) som administrationen så passionerat uttrycker.  Kanske inte så förvånande att en av mina tidigare mormonska trosbröder uttryckt att G. W. Bush skulle vara den bästa ledare världen haft…

När Zbigniew Brzezinski säger att flertalet muslimer inte är fundamentalister, att al Qaeda är en isolerad fundamentalistisk avvikelse, då är detta ett auktoritativt uttalande.  Han om någon vet att “jihad” försvann ur Islam på 1000-talet, för att med nordamerikansk uppmuntran efter den sovjetiska invasionen av Afghanistan 1979 återuppväckas.  Då för att driva en internationell all-Islamsk rörelse. (Källa: Special Report in The Economist, “Why Afghanistan is the way it is”, 13 Sep 2001.  Cited by Sander Hicks on AlterNet 2007-02-02.)  Om vi fortsätter på den inslagna vägen, säger Zbigniew Brzezinski, så blir det krig med i stort sett hela den Islamska världen.  Världskrig, alltså.

Nyjakobinismen

Redan år 2003 la jag ut “The Ideology of American Empire” av den svensk-amerikanske professorn i politik vid ett konservativt amerikanskt universitet, Claes G. Ryn.  Jag hade i mellantiden glömt bort hur viktig den är.  Här en sida med mina markeringar i texten, “Hilights“.  Såsom:

“The new Jacobins are trying to clear away obstacles to the triumph of their ideology and of their own will to power.  They exhibit a revolutionary mindset that will inexorably lead to disaster.”

Vilket översatt blir:

“Nyjakobinerna försöker undanröja hinder för deras ideologis och maktambitioners triumf.  De uppvisar en revolutionär inställning som oundvikligen kommer att leda till katastrof.”

Den som påminde mig var Gore Vidal, “Evigt krig för evig fred“, s. 56…..

“Det är ytterst träffande att ordet terrorist (Enligt Oxford English Dictionary) anses ha myntats under franska revolutionen för att beskriva »en anhängare eller supporter till jakobinerna, som förordade och tillämpade som metod partisanförtryck och blodsutgjutelse i spridandet av demokratins och jämlikhetens principer«.  Fast våra härskare har återupplivat ordet för att beskriva våldsamma motståndare till Förenta staterna, kan flertalet av dagens terrorister faktiskt återfinnas i våra egna federala, delstatliga och kommunala förvaltningar.  Byrån för alkohol, tobak och skjutvapen (förkortat ATF, The Bureau of Alcohol, Tobacco, and Firearms), narkotikabekämpningsorganet DEA, FBI, IRS etc, har så många jakobiner ute i krig mot våra medborgares liv, frihet och egendom.  FBI:s massmord på oskyldiga i Waco var ett förebildligt jakobinskt företag.” (Gore Vidal, “Evigt krig för evig fred“, s. 56.)

Eftersom nyjakobinerna “ju” kämpar för det rätta så kan inga medel få stå i deras väg.  I Aftonbladet den 23 februari 1998 skriver Jan Guillou under rubriken “USA och dess allierade förbereder ännu ett massmord på araber” att:

“Inte sen korstågstiden för 800 år sen har Europa genomgått en sådan hjärntvätt, också då försvarades massmord med att araber egentligen inte var människor, varför kristendomen inte utgjorde hinder för slakten.”

I dag stöder Sverige genom utbildning det Irakiska mord-inrikesministeriet.  Det som skickar ut dödspatruller.  Det pågår i Irak ett mycket omfattande mördande av intellektuella.  Samtidigt menar många kommentatorer självrättfärdigt att Irakierna inte kan styra sig själva.  Efter tillräckligt många mord, kommer de kanske att få rätt.

Målet är – som alltid – makt och inflytande.  Västvärlden utkämpar ett energiskt krig för utökat Lebensraum.  Ska vi döma Hitler efter västerlandet eller västerlandet efter Hitler?  Vår humanism ger förfalskad legitimitet åt vår måttligt maskerade rasism.  Att dehumanisera eller demonisera “den andre” är ett nödvändigt steg för att ge falsk legitimitet åt att senare begå olika former av övergrepp.  Det är t.ex. därför soldater inte ska ‘fraternisera med fienden’ – för då skulle de upptäcka att de är som vi själva.  Det är också därför vi ska splittras upp i olika ideologier och religioner.

I Afrika är det ständiga oroligheter, terrorism och krig.  Förklaringarna kan vara enklare än man tror.  Inte något man läser i DN, precis?…

Många fattar förstås precis vad som pågår, som t.ex. Maria-Pia Boëthius i “Svenska mediers lurade rebeller“, ETC 2006-01-02, eller historikern Wilhelm Agrell, som hon citerar:

“Varje tid är blind för vad som egentligen sker”

Som för att illustrera detta bloggar min vän Mikael Wälivaara i dag om Magnus Norell, på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, och dennes verklighetsfrånvända uppfattning om varuti hotbilden består.  Ett strålande exempel på det jag skrev längre upp, att att krigshetsarna är inne i ‘en loop’, ett självbekräftande system, som de ej kan ta sig ur.

Maria-Pia Boëthius skriver även:

“varje motberättelse — för det rör sig inte ens om motmakt — mot den härskande, groteska råkapitalismen ska tystas och det är svenska medier som agerar torpeder.
Den bästa beskrivningen på tillståndet i den svenska medievärlden gav Pierre Bourdieu redan på 90-talet:
»Den nyliberala revolutionen är en konservativ revolution.  En märklig sak är att det är en revolution som återställer det förflutna, men som presenterar sig som progressiv, en revolution som omformar tillbakagång till framsteg, till den grad att de som motsätter sig denna tillbakagång kallas bakåtsträvare.  De som motsätter sig terror kommer snart att kallas terrorister.«
IT-utvecklingen får mannekänga som framsteg medan ett gammalt klassamhälle återställs.”

Kristen fascism

I en AlterNet artikel den 8 februari 2007, “The Rise of Christian Fascism and Its Threat to American Democracy“, skriver Chris Hedges om sin etikprofessor Dr. James Luther Adams vid Harward Divinity School, och vad denne professor – med bakgrund i en tysk anti-nazistisk kyrka – såg för starka likheter mellan den kristna högern i USA och den tyska kristna kyrka som arbetat tillsammans med nazismen.  Men viktigare, denne Adams varnade enligt artikeln för den blindhet som orsakas av intellektuell snobbism.  Och för institutioners och medias självupptagenhet och ovilja att ta tag i fundamentala moraliska frågor och orättvisor.  Han kände vanmakt inför liberalers blindhet inför hur världen egentligen fungerar.

Det pågår något mycket sjukt “over there”, och plattityder om “USA-hat” bevisar att avsändaren är en löjlig figur, utan verklighetskontakt.  Vilket måhända kan förlåtas alla andra, men inte personer i media, som är själva orsaken till vår djupa okunnighet.  Som exempel: När Sun Myung Moon smorde sig till den nye Messias, då

“deltog ett 40-tal djupt kristna amerikanska kongressledamöter.  En judisk rabbin inledde ceremonin genom att blåsa i ett bockhorn!  En mormonsk senator, Orrin Hatch, var försångare när Moon symboliskt grävde ned ett kors i Jerusalem…”

För den kristna nyjakobinska högerns “högre mål” gäller en “högre moral”.  Vilket har getts falsk legitimitet genom religiös och/eller ideologisk övertygelse att ‘de’ är bättre än vi andra oinvigda eller oförstående.  Kanske måste man själv ha haft närkontakt med sådant tänkande för att kunna föreställa sig det.  Det är så långt från vad som annars betraktas som normalt och mänskligt.

Iran – klockan tickar

Några citat, översatta till svenska, ur “Iran Clock Is Ticking” av Robert Parry, 2007-01-31:

“Medan kongressens demokrater prövar hur långt de bör gå i att ifrågasätta George W. Bush’s särskilda krigstidsbefogenheter, så kan tiden rinna ut för att kunna förhindra Bush från att beordra en större eskalering av mellanösternkonflikten genom att anfalla Iran.

. . .  Bush och hans neokonservativa juridiska rådgivare har gjort helt klart att de i stort sett inte ser några begränsningar i Bushs “fullständiga” befogenheter som Överbefälhavare i krigstid.  Enligt deras synsätt står det Bush fritt att agera militärt utomlands och att förbigå juridiska och konstitutionella begränsningar hemmavid eftersom Förenta Staterna befunnits vara en del av “slagfältet”.

Inget utom ett direkt förbud mot ett krig med Iran utfärdat av kongressen, och ett allvarligt hot om riksrätt, ser ut att kunna få Bush att tveka mer än ett ögonblick.  Men kongressens Republikaner skulle säkerligen obstruera sådana åtgärder, och Bush skulle mycket väl kunna inlägga veto mot vilken som helst lag som beslutades.

Ändå, om inte kongressen eskalerar konfrontationen med presidenten – och snabbt – så kan det vara för sent för att förhindra vad som kan bli en mycket farlig upptrappning.”

Hukandets horder

Kjell Alinge myntade begreppet.  Dessa hukandets horder förstår nog hur det är ställt, men överlåter åt andra att ta ansvar.  Detta kan rättfärdigas inför sig själv och andra med att man inte tror att det som händer händer, eller att det som händer i varje fall inte skulle innebära någon moralisk skyldighet att ta ställning.

Många människor känner i dag att de personer som protesterar, de får skylla sig själva när de råkar illa ut.  Den som inte stillatigande rycker på axlarna åt den diktatur som är på väg att införas i världen skulle alltså, enligt detta sätt att känna, få skylla sig själv.  Även detta är en tydlig signal att upplysningstiden för länge sedan är förbi.

Åsiktsförbuden i väst

En annan tydlig signal om att upplysningstiden för länge sedan är förbi – den tid då vittnesmål, regler och empiri hade något bevisvärde – och att vi nu befinner oss i inledningen av nymedeltiden, är att våra grundläggande myter inte får ifrågasättas.  En myt är ju något som – sant eller falskt – förmedlar en djupare symbolisk innebörd till människor.  När en berättelse blivit en myt, om den dessutom har samhällets beskydd, då är det förbjudet att presentera fakta som motsäger den mytiska ‘sanningen’.  Våra egna grundläggande myter åtnjuter skydd i detta avseende.  Man får ej häda mot de egna myterna, då begår man tankebrott.  Endast mot andras.  På motsvarande sätt får man i muslimska länder inte häda mot sina egna skyddade myter, men väl mot våra.  Som exempel på tankeförbud i olika Europeiska länder mot olika offermyter kan nämnas:

  • Statistiska/historiska uppgifter som motsäger element av förintelseberättelsen får ej nämnas.  Flera personer har fängslats för denna typ av tankebrott.  Ännu fler har avskedats från sina arbeten.
  • Det numeriska resultatet av folkräkningen av assyrier i Turkiet år 1914 får ej redovisas, då året efter betydligt många fler assyrier mördades av Turkarna.  Hade det varit upplysningstid hade insikten infunnit sig att minst en av siffrorna är felaktig, men i nymedeltid får sådana tankar ej tänkas.
  • Natos bombningar av Jugoslavien 1999 som “det goda kriget”.  Diana Johnstone begick det i Sverige mycket allvarliga tankebrottet att söka nyansera bilden.  Sök på “Ordfront” i denna länk, och läs länkarna som har med Ordfront/Ordfrontskandalen att göra.  Se särskilt den här länken.  Och från den länken plockar jag detta citat:
    Clarté 1/2004, Sören Sommelius, Den självutnämnda godhetens krig:
       

    “Det såg ut som ett slags enhällig reaktion från det svenska intellektuella etablissemanget.  Dock förhöll det sig inte så.  De som tyckte annorlunda refuserades av samma tidningar.”

I vår egen tid kan vi om vi vill studera hur ännu en ny offermyt skapats.  Det är inte svårt att förutsäga att även tankebrott mot denna i en nära framtid kommer att bestraffas.  Myten planterades som denna film visar.  (Vidareläsning här (AlterNet/Sander Hicks), här (UQ Wire/Philip J. Berg, Esq.) och här (UQ Wire/Peter Dale Scott, pensionerad kanadensisk diplomat).  En mycket frispråkig f.d. MI5-agent kan det också vara intressant att lyssna till, David Shayler på SkyNews.)

Men det finns fler åsiktsförbud än offermyterna:

  • I Israel är det förbjudet att arbeta politiskt för att avskaffa statens apartheid-karaktär (en stat “för judar” – inte för sina bortdrivna palestinier, vilket flera oförytterliga FN-resolutioner kräver).
  • En ny FN-resolution 1624 uppmanar till censur, genom att länder enligt resolution ska skapa lagar som förebygger uttalanden till stöd för terrorism – ett begrepp som ju tolkas Orwellskt… (Den som bekämpar den verkliga terrorismen blir ‘terrorist’.)

Legitimitet

När är en regim legitim, och när är den inte det?  I “Evigt krig för evig fred”, s. 82-83, citeras domare Brandeis:

“domare Brandeis: »Vår regering är den mäktige, ständigt närvarande läraren.  På gott och ont lär den folket genom sitt exempel.« [...] Brandeis fortsätter i sin reservation: »Brott är smittsamt.  Om regeringen blir lagöverträdare föder den förakt för lagarna; den inbjuder varje man att bli en lag för sig själv.« [...]  Men en laglös regering, skrev Brandeis, »inbjuder till anarki.  Att hävda att ändamålen helgar medlen vid tillämpningen av straffrätten — till exempel om regeringen skulle påstå att den kan begå brott i syfte att se till att en enskild brottsling fälls — skulle framkalla en fruktansvärd vedergällning.«

Man undrar om Opus Dei-flertalet i Högsta domstolens nuvarande majoritet på fem mot fyra någonsin har begrundat dessa ord som skiljer sig så starkt från Machiavelli, en tänkare som är oumbärlig för dem som hävdade att Fursten framför allt måste ingjuta fruktan.”  (Gore Vidal, “Evigt krig för evig fred”, s. 82-83.)

En regim kan regera med terror.  Detta är Machiavelli-receptet.  Eller Nyjakobinismens.  Alltså NATO/den Atlantiska Alliansens strategi att skapa känslomässig oro och stress hos de egna befolkningarna.  Detta görs med olagliga handlingar, där skulden läggs på andra.  Detta skapar en form av falsk legitimitet för regimerna, då dessa ses som garanter för något minimum av lag och ordning.  BBC gjorde för några år sedan en utmärkt dokumentär i tre delar, som alla som inte redan sett den bör se, “The Power Of Nightmares – The Rise of the Politics“.  Jag beskrev filmens delar i “Alex Jones om regeringsterrorn” 2006-06-27.  Jag har bläddrat lite i skriften “Sions Vises Protokoll”.  Såvitt jag kan förstå, är den nu implementerad.  Det finns ett modernare dokument, “Rebuilding America’s Defenses: Strategy, Forces and Resources for a New Century” av The Project for the New American Century (“PNAC”).  På denna Wikipedia-länk kan man läsa vilka som ligger bakom.  Ganska många av dem bildade senare Förenta staternas nuvarande administration.  Även PNAC-dokumentet har i mycket genomförts eller blivit av.  Som “ett nytt Pearl Harbor“.  Det är den nya offermyt jag nämnde, med några länkar, högre upp. När “Sions Vises Protokoll” först uppdagades, beskrevs dess innehåll som djupt omoraliskt.  Oavsett vem som skrev det, kan vi i dag se att det beskriver vår faktiska verklighet.  “Rebuilding America’s Defenses” är i samma mening omoralisk.  Liksom hela nyjakobinismen/terrorväldet.

Det finns ett alternativ.  Ett alternativ som ger regimerna legitimitet.  Nämligen att regimerna följer och upprätthåller lagarna.  Att lag går före makt (länken går till Åsa Linderborgs och Erik Wijks polis- och JO-anmälningar av fem vapendirektörer och två generaldirektörer för terroristbrott och uppmaning till riksdagen att ställa Göran Persson, Ulrica Messing och Gunnar Lund inför konstitutionsutskottet, Aftonbladet 2005-09-29, “Vi anklagar!”).

Teologisk blindhet

Hela den svenska politiska skalan är fast i sina politiska kartor, och därför inkapabla att uppfatta verkligheten.  Jag har tidigare använt uttrycket “Teologisk blindhet”.  Även flertalet svenskar är sannolikt omedvetna om den verkliga situationen.  En god människa sa nyligen till mig:

“Man måste tro på det goda samhället.”

I en mening har hon rätt och i samma mening gör jag ju också det, jag arbetar för och vill tro att ett gott samhälle är möjligt.  Som Alexander Chamberland, språkrör för Grön Ungdom, brukar signera sina mail:  “¡Ya Basta! – En annan värld är möjlig!”  Eller som jag slutade en artikel om Det andra valfiaskot – och den pinsamma tystnaden den 16 januari 2005:

“Det tycks ännu en gång vara dags att samlas kring de grundläggande parollerna fred, frihet och rättvisa!”

Eller som Sander Hicks (förf. till “The Big Wedding: 9/11, The Whistle-Blowers, and the Cover-Up.”) avslutade en debattartikel på AlterNet nyligen (9/11: The Case Isn’t Closed), “We, the resistance, must drive them out with a little something stronger: peace, truth, revolution.  We know history.  We have a mission.  Taste the clash of history, and you’ll know which side you’re on.”  Att vilja fred, frihet, sanning och rättvisa i en tid när nyjakobinernas moralkodex är att ändamålen helgar varje medel, om så är massmord på det egna landets medborgare när dessa står ivägen för de ‘högre’ syftena, DET är förvisso att vara revolutionär.  För som Gore Vidal skriver i “Evigt krig för evig fred”, s. 56:

“flertalet av dagens terrorister [kan] faktiskt återfinnas i våra egna federala, delstatliga och kommunala förvaltningar.  Byrån för alkohol, tobak och skjutvapen (förkortat ATF, The Bureau of Alcohol, Tobacco, and Firearms), narkotikabekämpningsorganet DEA, FBI, IRS etc, har så många jakobiner ute i krig mot våra medborgares liv, frihet och egendom.  FBI:s massmord på oskyldiga i Waco var ett förebildligt jakobinskt företag.”

Trots allt tror många människor fortfarande på att ställa upp för varandra, etc.  Goda, mänskliga värden.  Inte alla prioriterar lagbundet egennyttan på det sätt som jakobinerna resonerar.  I en helt underbar ledare i Miljömagasinet nr 42 årg 26, 20 oktober 2006 om hur vi ska bekämpa den “undermåligaste dräggen som innehar både den reella och den formella makten”, “den människohatande ‘elit’ som regisserar våra olyckor”, utan att gräva ned oss i producerandet “av dystopier, som Kafka och Orwell” skriver Torbjörn Säfve att han “tror … att vi finner ett gemensamt svar. Vi måste bara bli en aning mer filosofiska och lägga dystopierna åt sidan.”  I grunden tror de flesta av oss på att bete oss anständigt mot varandra, inte sparka på svaga eller sjuka, inte håna och trampa på andra.  De som beter sig så eller försvarar dem som beter sig så är sjuka, och vi behöver genomskåda och förkasta sådant.  Nu som förr.  Vi behöver gå till vår kulturs källor, påminna oss om vad vi egentligen tror på, genomskåda dem som inte delar dessa värden – se dem för vilka de är – och vända dem ryggen.  GE DEM INTE FALSK LEGITIMITET GENOM ATT RÖSTA PÅ DEM ELLER LÄSA DERAS TIDNINGAR.

Ifrågasätt inte min verklighet

Zbigniew Brzezinskis vittnesmål, som jag berättade om i inledningen, visar att det finns insikt bland medlemmar av eliten om att farligt inkompetenta ledare är farliga för varenda människa på jorden.  Även för den yttersta eliten.  Att det ingenstans finns där de kan gömma sig.  Att det inte finns någon alternativ planet att rymma till.

Men de svart-vita vanföreställningar om ont och gott (Manichean delusions) Brzezinski nämner, har fångat alltför många.  Han bär själv stor skuld till detta, då han är en av dem som bedragit oss.  Människor har sin stolthet att försvara.  Många bedragna föredrar att låtsas som att inte är lurade, att de i själva verket är kloka, informerade, rationella, förnuftiga, o.s.v..  Vadsomhelst, hellre än att erkänna att de är grundlurade.  Jag tänker helt enkelt att vi alla är sektoffer.  De flesta har bara inte insett det ännu.  Och uppvaknande är tufft.  Det kräver mycken energi/kraft och ansträngning.  Som i alla sekter försiggår en hel del projicerande.  Den som ifrågasätter min verklighet, den ‘är ond’.  Men det måste göras.  Det kommer att behövas många avprogrammerare.  Nästan alla riksdagsmän, regeringen, media, o.s.v. behöver avprogrammering.  Fast catch-22 är att de måste be om det.  Och då har de redan kommit mycket långt i sin avprogrammering…

Leif Erlingsson
2007-02-12